brittaaberg

Först åker underbara mormor till himlen... Sen Axel...
Känns som att alla som fanns med medan man var liten är på väg bort... Många minnen som kommer upp och mycket att tänka på. Men detta är livet och det är så här det skall vara. Men...

I dag är jag hemma med två små som är snoriga och sjuka. Lite tråkigt tror jag allt de har. Få se vad jag skall göra för att sysselsätta dem... Har i alla fall lovat mig på att försöka göra en fläskpannkak till middag. Hur det nu skall arta sig?

Mitt tålamod är ju som allmänt känt inte så bra. Men nu känns det som jag inte vet hur jag ska uttrycka allt det som jag funderar på... Vad kan man göra för att hjälpa någon som kanske inte själv förstår allvaret? Hur kan man göra det utan att såra? Allt man vill är ju välmenat ,och något man gör av oro att människorna skall skada sig själv allt för mycket...
Känner en liten lätt hysteri som kokar inom mig. Bara jag inte får ett sinnesutbrott och gör bort mig??
Djupa andetag är det som gäller när jag tagit mig mod att ta upp detta med berörda parter.

Annars är det en ledig helg i helgen och jag å barnen ska väl hålla oss inne och kureras. Älsklingen jobbar och är så duktig...
Snart har vi varit ett par i 10 år. Börja nog allt bli lite väl gamla känner jag. Hahaaa..

Kram...
Hitta en bild på lillen när han var bebbe...